Kan det vara något för dig? Finns det överhuvudtaget kvar hos befolkningen?
Fortfarande fascinerad över folks brist på logik och tänkande vid flygresan hem från semestern. En del står redan på tygbittar. Men som sagt själv-bevarelse-drift. Det vill säga önskan att se sig själv leva vidare även efter flygresan eller annat resande eller görande.
Att folk tänker JAG, först och bäst är det ingen tvekan om. Folk som kliver in i köer eller bildar en ny egen på sidan om som den sen hävdar ÄR kön, den riktiga, eller helt enkelt seglar förbi. (om du nu skulle segla på riktigt med segelbåt så väjer jag om jag kan med min båt).
Alltså, först in i flygplanet, upp med väska men inte en tanke på att andra väskor också ska få plats och sen stå och hänga på ytterplatsen som man bokat i väntan på att innerplatsresenärena ska komma och ta sin plats. Inte fundera över om man kanske ska vänta med att gå in för att de på innerplatsen ska kunna sätta sig först. Fast nu hade hon ju inte bokat ytterplatsen… Läskunnighet verkar vara något som saknas också och i det här fallet även förmågan att tolka tydliga bilder.
Vad händer sen? Vi ombeds stänga av all elektronisk utrustning. Att inte ha på någon radiosändare under hela flygresan.
Varför tror folk att detta bara är rekomendationer och inte regler. “Min telefon stör inte” och “kan de inte bygga flygplan som tål mobiltelfoner”“ var några komentarer i ett blogginlägg. Jag vore hemskt glad om dessa människor åkte i ett annat flygplan än mig. Jag vill inte heller ha dem i närheten när jag får vård på ett sjukhus, tack. Själv-förstörelse-drift? Hänsyn? Varför tror folk att dessa regler finns, för att reta oss?
Det finns ingen som är så oumbärlig att denna inte kan stänga av sin telefon ett par timmar. Se bara på Sveriges regering och riksdag vid Tsunamikatastrofen och Palmemordet. Det går utmärkt att vara oanträffbar i flera timmar.
Nästa gång jag råkar ut för en olycka lovar jag att jag ska skrika hysterisk och osammanhängade och handla totalt planlöst så att folk förstår att jag gjort mig illa och behöver hjälp. Om jag glömmer det så var snäll att påminn mig så jag kan var orationell och få hjälp.