En bekant som är anställd på en statlig myndighet postar en länk till en tidningsartikel om myndighetens nya regler slår mot den lilla människa. Han kommenterar artikeln och påpekar att det inte är myndigheten själva som “hittat på” de här nya reglerna på skoj utan det är ett beslut från sittande regering. En regering vars åsikter personen inte delar.

Jag kan tänka mig att det finns en historia bakom varför personen postar länken och sin åsikt öppet. Det är ibland svårt för oss vanliga att förstå hur myndigheter fungerar och hur det ser ut. Vi ser bara de personer som tar emot våra papper. I dagens lägen oftast inte ens det utan vi skickar in vår blankett och bästa fall kanske har pratat med en verklig person i telefon. Därför tror vi att alla på myndigheter har det jobbet och det är vad de gör där. Min bekant klappar på datorerna där. Han är inte involverad i det vi som allmänheten ser utan håller på med systemet bakom. På samma sätt som att Rasmus klappade på datorer på KTH. När folk folk fick veta att han jobbade på teknis så frågade folk alltid vad han undervisade i.

Jag har en annan bekant som jobbar på samma myndighet men på kundsidan som skrev ett inlägg för något år sen. Hon upptäckte att den fina servicemyndigheten inte alls var så fin på service som hon trodde. Hon skulle genomgå en planerad operation och skulle sen vara sjukskriven en månad. Allt noga inplanerat. Sen gick något snett och hon blev sjukskriven ytterligare en månad. När hon kom tillbaka upptäckte hon att ingen rört hennes ärenden under tiden hon varit borta. De hade alltså inte tillsatt en vikarie för den planerade bortavaron som hon trodde och ingen hade täckt upp när hon inte kom tillbaka i tid. Hennes kunder hade bara fått veta att hon var sjukskriven.

När den typen av problem kommer i kvällstidningar så försvarar sig myndighetens talesperson med en miss i systemet och den mänskliga faktor och att vi ska se över våra rutiner samt att man inte kan kommentera det enskilda fallet.

Jag har ju länge sett den nedmonterings som pågått hos myndigheten och deras konstiga beslut. Nu drabbas även mina universitetsutbildade kamrater och deras bekanta. Då är det inte riktigt lika roligt längre för dem. Jag funderade länge på om jag skulle kommentera på inläggen men jag vågar inte. Vi som lyckats hoppa genom alla ringar och fyllt i varenda blankett rätt vågar inte säga ett ord. Då kanske myndigheten omprövar vårt beslut och river upp det.