Det finns en regel för telefonförsäljning och sen finns det ungefär 111 undantag från den. Jag har en oregistrerad kontantkortstelefon som enda telefon och borde därför slippa allt vad telefonförsäljare heter men det finns som sagt undantag. Ett undantag är att du redan har en tjänst och företaget som tillhandahåller den vill “förbättra” den. Ett annat sätt är att kalla sig informatör istället och ringa upp och informera.

Vad dessa personer vill är att sälja ett (bättre) nät, datanät, till mig. Eftersom jag har en man och minst en son som kan det här med datanät mycket bättre än jag har jag slutat sätta mig in vad vi har hem i väggen. Vi har ett datanät. Jag kan koppla upp mig och blogga. Jag är nöjd!

På den tiden jag stod för kostnaden för näten var valmöjligheten: pest, dyrt och dåligt. Senare kom valmöjligheterna pest eller kolera, dyrt och dåligt eller annat dyrt och dåligt. Det här var tre lägenheter och fem datanätsleveratörer sen. Även om jag formellt sett kanske står som mottagare av fakturan är det maken och söner som haft sista ordet när det gäller hastigheter hit eller dit samt val av leverantör, därför är det också de står för större delen av kostnaden.

Däremot har jag koll på vad jag vill ha av en nätleverantör. Jag vill ha hyfsad hastighet åt båda håll, fyra fasta ip-adresser samt rättighet att ha egen server hemma.

Hyfsad hastighet brukar aldrig vara något problem. Det är oftast därför de ringer. De vill erbjuda sin nya fina snabbare tjänst till ett extra fint pris just nu.

Fyra fasta ip-adresser är lite svårare. Det blir ju nästan som om du har fasta adresser för vi byter så sällan. Det är bara om du råkar stänga av eller om du har stömavbrott eller något som det blir en annan adress. Jo, jag vet det, eller det vet jag inte alls föresten men familjen i övrigt påstår det också.

Så var det det där med servern. De flesta brukar aldrig svara på den frågan. En och annan gång får jag i alla fall en reaktion på mitt önskemål. Den herre med kompanjon som försökte sälja bredband via dörrknackning på min dörr (dörr med fin ingen reklam tack på), ställde motfrågan “Vad ska du ha på den?” jag kommer inte ihåg vad jag svarade. Eftersom det här var i slutet av ett långt säljsamtal med den otypiska kunden utan hemtelefon som inte tittar på TV insåg jag att frågaren inte skulle förstå svaret tygbitar eller Tygbittar, När vi lyckligt stängt dörren mellan varandra ångrar jag att jag inte svarade elefantporr på frågan. Naturligtvis ska jag ha tygbitar och Tygbittar på en eventuell server och ingenting som är olagligt enligt svensk lag men ibland blir jag bara så trött. Att artigt förklara att jag vill vara laglig och be om tillåtelse på riktigt och fråga om lov innan verkar inte finnas i dessa människors föreställningsvärld.

fotnot Det heter visserligen kolla aldrig en bra historia men nu är jag den jag är. Efter att bara ha haft för mig att det står i avtalet att det inte är tillåtet att driva egen server kollade jag upp avtalen med några nätleverantörer. Det visade sig att de flesta faktiskt tillåter att jag har en server inkopplad men den får bara vara till för vad olika leverantörer=nättillhandahållarer kallar: privat bruk, personligt bruk eller “personligt bruk”. Ingen av de försäljare som jag pratat med har upplyst mig om detta. Frågan är också vad man kan ha på dessa servrar i en del fall, och hur användbara de blir med dessa blir med regler som finns. “Servern får ej nyttjas till att fritt eller mot betalning erbjuda och/eller tillhandahålla varor, tjänster eller information” Att “betalning” och “varor” och” tjänster” kan vara begränsningar för vad en privatperson kan få tänkas använda sin hemserver till går jag med på men information. Det betyder att du inte kan ha din egen hemsida på hemmaservern om den innehåller uppgifter om vad du heter till exempel. Att den bara innehåller sagor under ett påhittat namn torde däremot gå utmärkt.