Katarina kastar bajs

Texten så som jag vill ha den. Den andra texten handlade inte om besvikna semestersuga föräldrar som vill åka billigt under icke lovtid utan om kvinnor som vill ha rätt att bära vilka kläder de vill när som helst och överallt.

Fråga är om inte båda grupper beter sig som andra klassens medborgare, det vill säga truliga åttaåringar som surar för att de inte får som de vill.

Vi lägger klädfrågan åt sidan och koncentrerar oss på dessa mammor och pappor som tycker det är deras rättighet att ta barnen ur skolan för kortare eller längre perioder när helst det passar dem. I de fall som varit uppe och valsat i pressen har det handlat om resor och ledighet mellan ett par dagar och upp till tre veckor.

Att skolverket tycker att barnen ska vara i skolan under skoltid är på något sätt givet. De ska tycka det, det är deras uppgift. Att det är föräldrarnas barn och att det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret och bestämmer över sina barn är också lika självklart. Resten är inte lika självklar.

Här lägger jag diskussionen om hur den svenska skolan fungerar eller inte fungerar åt sidan också. Jag har mycket åsikter i den frågan.

Här är en längre paus där Katarina surfar på skolverkets hemsida efter de nya hemska stränga reglerna om att eleverna inte längre får ledigt. Det enda jag hittar är att ansvaret för beviljade av ledighet nu är helt är flyttat till rektor från att förut i vissa fall legat på “styrelsen för utbildningen”. Rektor kan delegera ledighetsbeviljade upp till tio dagar till “någon annan”.

Kvarstår faktum. Vi har skolplikt i Sverige. Det står att rektor får eller kan bevilja ledighet inte ska som en del tycks tro. Undrar hur mycket extra ledigt de föräldrarna hade under sin skoltid. Man kan få ledigt av enskild angelägenhet eller av synnerliga skäl.

Frågan är om det är enskild angelägenhet eller synnerliga skäl han åberopar mannen som tycker att hans barn ska åka med sin mamma vecka 5 istället för sportlovveckan 7 då de är lediga. Jo, han har mycket ömmande orsaker till denna omständighet. Frugan får nämligen inte ledigt vecka 7 från sitt jobb trots att hon ansökt i god tid. Hon jobbar på ett stort företag och andra har hunnit före henne så nu är vecka 7-semestrarna slut, företaget beviljar inte fler personer att vara lediga just då men vecka 5 går bra säger de. Därför måste hans barn vara lediga vecka 5 från skolan och åka till fjällen då för annars får de ingen fjällsemester i år.

Varför han inte själv kan åka med barnen framgår indirekt av tidigare utgjutelser. Han jobbar inom turistnäring och får inte alls ledig från sin arbetsgivare när vi andra är lediga. Jag misstänker att han är ett internettroll men han sammanfattar i alla fall några av de fina ursäkter föräldrar har för varför de måste få ledigt just för sitt barn.

En annan orsak som jag antyder i början på det här inlägget är prisfrågan. Det påstås att priserna på utlandsresor sjunker när skolorna börjar. Detsamma skulle även gälla för sportstugor utanför sporlovstid. Vi som har ont om pengar måste också ha råd att resa låter argumentet. “ Även jag vet att det finns sportlov, men för mig som ensamförälder är det ekonomiskt sett för dyrt att åka på sportlovet. “ säger en pappa. Tyvärr hittar jag inte citatet från den mamman som hade samma argument men för en utlandsemseter i september.

Låt oss summera. Antag att de här har barn i samma klass. Då har vi alltså två barn som måste vara lediga udda tider för att mamma och pappa inte har råd. Den ena i september och den andra framemot vårvintern. Lägg barnet till pappan med frugan. Det barnet får ju sin vintersemester med mamma, och semester med pappa under lämplig säsong det vill säga terminstid, till exempel på hösten. Då har vi två barn lediga på hösten två på våren. Förhoppningsvis men troligen inte parvis samtidigt. Det här är tre barn i en klass. Hur många mer vill ha ledigt? En skolklass skulle vid bra spridning kunna ha en elev ledig varje vecka.

Att man vill göra en eller kanske två längre resor inom eller utom landet under barnets skolgång och då tar ledig för detta må väl vara hänt. De båda papporna i texten ovanför anser det som självklart att banen ska ha sin skidsemester varje år. Ett eller annat år lyckas väl frugan pricka in vecka 7 som sin semstervecka och då behöver barnen inte några extra dagar just det året. Andra läser in i lagtexten att banren har rätt at vara lediga 10 dager per läsår.Skulle en förälder systematisk uttnytttja den rättighet betyder det att den ungen är borta 10×9=90 dagar under sin skoltid. Ett läsår är 178-190 dagar långt. Den eleven studerar alltså enskild angelägenhet och särskilda skäl ungefär en termin av sin skolgång.

Många tyckare har massor av förslag till reformering av skolan. Ett återkommande är att snegla på andra länder med tre terminsystem. skrota den långa sommarlovet och ha tre terminer med tre fyra veckors ledighet mellan. Det skulle naturligtvis lösa problemet med föräldrar som som inte får semester just den ynka veckan höst eller sportlov är. Det skulle även lösa problemet att höst eller sportlovet känns för kort. “Men för att den långa flygresan skulle vara värd mödan ville man resa redan en vecka före lovet.” Det skulle däremot förmodligen inte lösa problemet billigare resor. Researrangörerna skulle naturligt följa efter med sina priser och vi skulle fortfarande ha problemet med elever som måste vare lediga terminstid för att det är billigare att resa då.