Antagligen är det tillvänjning eller så är det överdos av dumma inlägg som gör att jag faller baklänges av gapskratt i sängen istället för att bli upprörd som jag brukar.
Jag gör som jag brukar, läser sidor på nätet som jag borde håll mig ifrån. Än en gång är det den stora tidningens blogg i hur jag bör uppföra mig som lockar. Kanske dras vi med dålig maner dit och då har den ju uppfyllt sitt syfte och har ett existensberättigande. Svaren från experten har varit lite wobbliga och underliga de senaste inläggen så jag är som sagt förvarnad. Jag kan se vitsen med att ta upp och publikt besvara ämnen som experten uppenbarligen inte har något hum om och inte heller vill lära sig något om. På så sätt får frågeställaren svar av oss kommentatorer som har någon aning om svaret.
Idag är det någon som har problem med någonannans bordskick. Får man göra så? Hur säger jag till? Ska jag säga till? Samma frågor som kommer upp oavsett om det gäller ätande, klädstil, kroppsodörer eller vad det nu kan vara som folk retar sig på men inte törs säga direkt till folk innan de frågat experten. Ibland är det nog väldigt bra att folk skriver och frågar innan de säger till men tillbaka till bordsskicket.
Vad som fick mig att drabbas av ett skrattanfall var och man äter inte makaroner med sked.
Jag ser mig och fru R som den sista bastionen av gaffelbrukare. Det är hon och jag som sitter där i hotellfrukostmatsalen slevar (gafflar?) i oss vår filmjölk med gaffel.