Jag är inte lika kategorisk när det gäller svärmor som när det gäller barn. Jag älskar både min man och min ystra koloni av söner. Därför kan jag stå ut med att både vara och ha svärmor. Dessutom är det rätt praktiskt då båda har körkort och bil, vilket jag saknar.

Däremot blir det en aning lustigt ibland eftersom de inte alltid delar min livsfilosofi eller riktigt kan sätta sig in i mitt tankesätt. Jag ägnar mig ganska ofta åt pannkakstårta eller jakrakning som det ibland heter. Har man läst Pannkakstårtan av Sven Nordqvist eller Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf så vet man att allt inte är så enkelt alltid. Den som läst vet varför man behöver gulröd köksgardin och trattgrammofon för att göra pannkakstårta.

I våras ringde damerna korsvis och ställde frågor som jag inte kunde svara på. Det hela rörde som om i princip samma sak i två generationer. Det var dax för stor födelsedag. Sonen skulle fylla 25 och maken skulle fylla 40. Till slut kom jag på mig med att ställa samma dumma frågor till min svärdotter som min svärmor ställt till mig och som jag inte kunde svara på. Även om herrar inte är far och som är de personlighetsmässigt ganska lika. Det har inte slagit mig förrän nu när jag skriver den här texten. Så att ringa till den förvirrade Katarina var nog en ganska god idé i alla fall även jag inte är vaken. Jag går nämligen i ide i november och brukar vakna först till min födelsedag i april vilket är lite besvärligt om man ska fira sonen mars. Det blev som sagt en hel del dumma frågor och en väldigt massa jag vet inte men det var ändå enklare än att försöka förklar att jag inte hunnit längre än till gulröd köksgardin.

Under sensommaren kommer de på besök i vår lägenhet vid olika tillfällen. Jag får syn på dem när de står i dörröppningen mellan vardagsrum och musikrum. De står där i vardagsrummet och ser fundersamt in i musikrummet. Det är en ganska stor öppning, ett så kallat valv, och saknar egentlig dörr. Min mamma skulle ha älska det, hon älskade valv. Min mamma skulle dock inte ha möblerat med överbelamrad gungstol mitt i valvet och en skog av flyttkartonger på golvet innanför. Ingen av damerna säger någonting. Kanske beror de på att de inte sett att jag sett dem. De ser så intressant fundersamma ut och jag vill så gärna veta vad de tänker. Jag är säker på att svärdotter hade frågat något om hon sett mig. Hon är också den som kan ta mina raka och ibland obegripliga svar. Jag är dock mer nyfiken på vad svärmor funderar över. Rasmus tror att hon har synpunkter på antal instrument men vågar inte säga något för de har lika många själva