En före detta granne till mig berättade hur hon på väldigt kort tid blev rökare. Det var inte alls i ungdomligt oförstånd eller för att verka tuff inför kamrater eller så. Vi var båda i trettioårsåldern och hade barn i samma klass. Hon hade fått jobb på en restaurang och berättade att det enda sättet att få en liten rast var att ta en rökpaus. Gick hon ifrån en stund för att vila kom folk alltid och klagade att hon maskade och inte jobbade. Samma människor tog titt som tätt själva rökpaus och det var helt ok. Det tog någon månad sen var min granne rökare förstås.
Klimatet för rökare har hårdnat och det är inte längre tillåtet att röka var som helst längre. Det verkar dock vara ett seg släkte som ibland också dra på sig offerkoftan där de står hukande i kylan snuttande på sina pinnar. Lik personer som alltid måste åka bil verkar de immuna mot prishöjningar på sitt drivmedel.
Missförstå mig rätt. Folk får väl hålla på med vilka lustar och laster de vill. Problemet uppstår när jag förväntas ta hänsyn till dessa laster. Folk som på allvar inte klarar av att sitta på en föreläsning eller middag två timmar utan en bensträckare som det kallas. Skulle jag säga att jag behöver en kisspaus efter halva tiden skulle det ses som en förolämpning och jag får vet att man får väl hålla sig. Jag menar att mitt behov av toalettbesök är mer basalt än deras bolmande. Oftast löser det sig genom att rökarna får sin paus som jag kan gå använda till toalettbesök. Finns det andra lustar och laster vi skulle kunna utöva på dess pauser eller kräva paus för? Sång, stänka stinkande parfym omkring oss, äta surstömming? Jag har i perioder spelat flöjt eller blåst såpbubblor när folk har stått och rökt för att på så vis försöka visa hur dumma de ser ut men de verkar inte fatta vinken.
Jag är ju inte sen att påpeka folks rökvanor. En bekant som nyligen börjat igen efter ett längre uppehåll säger att hon kan sluta när hon vill men hon vill inte. Visst jag tror henne men jag tror inte hon inser sitt problem. När jag var där sist skulle hon stuva makaroner på det traditionella sättet, det vill säga koka dem i mjölk. Efter stund bad hon mig röra i grytan för hon skulle göra något. Jag trodde att hon skulle gå och kissa eller gulla med tvättmaskinen eller så men hon skulle ut och röka. Klarar man inte av att laga mat henna utan rökpaus har man allvarliga beroende problem. Samma person lämnar också på regelbunden basis sina småbarn inne ensamma i lägenheten utan tillsyn för hon måste gå ut och röka. För man röker ju inte inne längre i sitt eget hem utan ska naturligtvis ut på balkongen och förpesta båda sin och grannes luft. Skulle hennes sambo vara hemma så är det inte så att de går ut och röker varsin gång och den ena ser efter barnen utan båda två går ut tillsammans och röker. Däremot var helt otänkbar att lämna det ena barnet när det sov i sin spjälsäng för att gör ett annat kortare ärende. För så kan man ju inte göra, man kan ju inte gå ifrån sitt barn utan då måste hon väcka barnet och ta det med sig. Förlåt, men jag ser inte skillnaden. Om han ligger i sin säng som han inte kan klättra ur och sover är det mindre risk att det händer något än om han är vaken och lössläppt i lägenheten.
Som småbarnsföräldrar har de naturligtvis synpunkter på att folk röker på den gemensamma rekreationsplatsen i bostadsområdet. Där finns en sandlåda och lite andra lekredskap, en grillplats och ett vindskydd med sittplatser och bord där man kan sitta. Man måste alltid gå bort från barnen när man röker. Bort från barnen är typ två meter och vindriktning verkar vara ett okänt fenomen för dessa föräldrar och deras kompisar med småbarn. Sen måste man alltid ta med sin fimparna från lekplatsen. Ett av de små baren har en väldigt bra förmåga att hitta fimpar som andra har slängt. Vilka som har slängt dessa fimpar är föräldrarna väldigt övertygade om att de vet. Det är ungdomar som sitter och hänger där på kvällarna och röker. (Jag är inte så övertygad om att det är just människor i åldersspannet några år yngre än klagarna som är de enda bovarna.) Det gick så långt att de skrev ett plakat de tänkte sätta upp men det blev inget av med det. Det enklaste och naturligaste, rökning förbjuden på lekplatsen, funkade ju inte riktigt för de röker ju där själva.
Det här med kastade fimpar är ett problem om sträcker sig lång utöver lekplatser. Grannen mittemot klagade över rökarna. Jag frågade om det var för att hon fick in rök i sovrummet men det visade sig att det var de slängda fimparna utanför porten som störde henne. Titta sa hon titta hur det ser ut. Först såg jag ingenting, ja det låg kanske tiotal fimpar på området utanför porten och det såg ju inte snyggt ut. Titta i rabatten sa hon. Jag kikade in mellan buskarna i vad som borde varit en rabatt men mer kiknade ett askfat. Hur det ser ut utanför min egen port vet jag inte för jag har alltid bråttom förbi. På väg ut ska jag ju någonstans och på väg in är jag för det mesta kissnödig och har bråttom upp. De här båda damerna fick mig dock att öppna ögonen och titta hur det ser ut där jag står längre stunder. till exempel på busshållplatser. Inte helt sällan sitter det en blivande fimp i själva busskuren och blir sugen på. Damen med småbarnen berättade att hon fått skäll av vad som förmodligen är en granne till mig för att hon rökt på busshållplatsen. Jag tog den berättelse med en nypa salt. Att stå i ensamt majestät på busshållplatsen och röka är inget jag ser något fel i. Är man rökkänsligt kan man parera om man ser att det står en rökare där. Man kan också be snällt istället för att skälla. Att småbarnsmamman skulle vara en av dem som bidra med fimpsamlingen i min busskur kunde jag inte i min vildaste fantasi tänka mig. Det var hon i skön förening med sin rökande kompis skrivit arga lappen till lekplatsen. Ack vad jag bedrog mig. När vi var å ärende ute på stan med ett av barnen insåg jag att hon inte alls drog sig för att släppa fimpar både på trottoarer och i busskurer. gå i sim ko från lort som min mamma brukade säga. Att ha fint och städat hemma och inte röka inne samt att ha synpunkter på hur städat andra har eller inte har hemma är tydligen något helt annat än att slänga fimpar där man känner för det. Jag kommer aldrig att begripa mig på rökare.
PS. Tror inte att ni kan lura oss. Ni som smygröker och försöker ljuga och säg att ni inte röker. Vet ni, vi har till skillnad från er något som heter fungerande näsor. Oavsett om ni försöker att bara röka lite och utomhus så sätter det sig i era kläder och följer med in hemma.