Katarina kastar bajs

Jag håller på med mitt evighetsprojekt, att lära mig sticka sockor. Just nu har jag tre barnbarn i lämpliga storlekar som offer för min handarbetsiver.

Den här gången var det den största av de tre som var målet. Jag ville inte klippa bort de stickmarkeringar av garn jag satt i sockorna innan jag sett att de passade som de skulle. Därför fick barnets gammelmormor sockor att prova på barnet som fortfarande hade två blå trådar kvar i varje grön socka. Hon undrade varför det satt två helt omotiverade trådar i varje socka och jag förklarade att det var mina stickmarkeringar för jag har en tendens att tappa vanliga stickmarkeringar och sen har jag inget att mäta efter. Det är lite svårt att begripa vad jag har de till när man ser en färdig socka så jag förstår att hon undrade.

Lite senare tog jag fram min pågående stickning där jag har vanliga stickmarkeringar som sitter löst på stickorna istället för i det stickade. Då passade jag på att visa henne den sortens markörer jag brukade använda och som har vissa tendenser att ramla ur. Sällskapet hade då utökats med en dam som inte varit med från början och sett trådarna. Hon tipsade om att använda en sorts ringar som egentligen är till något annat. Vilket var ett jättebra tips för den stickningen som jag hade i händerna men som inte alls funkar för att göra markeringar i sockor med.

Rasmus försökte att påpeka att den sortens ringar är just ringar och undrade hur det funkade att få loss dem ur stickningen sen. Antingen hörde hon inte frågan eller fattade den inte eller helt enkelt ignorerade frågan för nåt svar fick Rasmus inte. För husfridens skull utgår jag ifrån att hon inte hörde. Däremot fick jag frågan om vad jag stickade och vad jag hade stickmarkeringarna till i min stickning. Jag förklarade att det var för att jag var lat och inte inte orkade räkna isär maskorna när jag gjorde bort mig och drog ihop min handledsvärmare på stickan av misstag. Efter att med ord förklarat det, två gånger, utan att hon förstod vad jag sa demonstrerade jag för säkerhets skulle vad jag menande genom att dra ihop stickningen med markören i mitten och sen dra isär stickningen igen i markören. Hon fattade fortfarande inte. Om hon som är stickkunnig inte begriper efter tre förklaringar men Rasmus och Martin begriper efter första förklaringen är det inte hos mig problemet ligger.