Dygnsrytm är bra, alla borde ha en.
Jag har gått ungefär tio timmar fel jämfört med de flesta övriga i tidszonen. Det får lite lustiga följder när jag träffar folk som går på normaltid. Jag drällde in på pubträffen två timmar efter utsatt starttid. När folk började gäspa och tycka att det var dax att dra sig hemåt vid 22-23 så råkade någon säga något om en tredje person inlägg i en facebookgrupp.
Personen var trött och tyckte inläggen var tröttsamma. Han tyckte den tredje personen hade fel. I vanliga fall skulle jag ha sagt något i stil med men det är väl bara att du scrollar förbi eller blockerar så du inte ser inläggen. Nu var det första gången på en vecka som jag var ute och träffade folk. Jag var som sagt pigg och vaken och en aningen onykter men mätt och belåten efter en god middag.
Att personen under kvällen haft synpunkter på diverse saker och att vi kanske inte hade samma smak hade jag lyckas lista ut. Det var ok att han sågade det jag tycker är världens näst bästa film. Alla kan inte ha samma smak. Han verkade dessutom vara i branschen och medan jag bara är konsument. Vilken egentligen inte är så bara. Utan läsare har de ingen bransch att ägna sig åt.
Problemet var att han gav sig på diskussionen om kopiering och verkshöjd. Jag som piratpartist fann mig helt plötsligt vara djävulens advokat. Det fina i kråksången var att han inte visste att jag är pirat. Jag tycker ju att man ska få kopiera som man vill men man ska ange vem man lånat bilden av. Det blir liksom inte ett eget konstverk som man kan sätta sitt eget namn på bara för att man snor en bild ur en serie och sätter en ram runt. Sorry, du får vara hur mycket serievetare och konstvetare som helst men där ger jag mig inte.