Katarina kastar bajs

Tillslut får jag nog på lamporna som inte fungera som belysningsenheter hemma hos oss. Det ska “bara” bytas sladd i dem. De ha stått där i flera år och ska bara bytas sladd på. Jag och Rasmus gör det uppenbarligen inte själva. Jag tror dessutom att det är lite mer avancerat än vad folk som ger goda råd tror att det är. Jag har frågat folk lite i förbegående och mer på allvar nu senast i förra veckan om de inte kan fixa det åt mig. Nu sist var det en bekant till en bekant som är elektriker och jag erbjöd honom 1000 spänn om han fixade det åt mig. Han sa precis som alla andra det är bara du köper en sladd på affären och byter.

Även om det nu skulle var så enkelt att bara köpa en sladd och byta så gör vi som sagt uppenbarligen inte det. därför är jag beredd att betala någon snuskigt mycket för att göra just detta. Jag tycker att det borde vara en deal man inte kan motstå om man har de rudimentära kunskaperna. Om det är fem minuter jobb borde vara en timlön på 12 000 kronor. Jag kan slänga in femhundring till för den lampan som verkligen är en bara byta sladden men då måste man fixa nån av de andra också.

I går slängde jag ut förfrågan på facebook. 1000 spänn till den som fixar. Det tar inte många minuter innan jag får glada tillrop om att köpa en sladd på affären och göra det själv. Vilken del av jag vill inte göra det själv är det mina snälla vänner inte förstår?

Två vänner verkar förstå att det nog inte är så enkelt som det ser ut. De ställer konstruktiva frågor och kommer med vettiga förslag och påpekar att jag kanske trots allt inte ska göra det själv. Efter det så kommer det en person som skriver det någon annan redan skrivit och EU och dubbelisolering. Att han dubbelpostat det tar jag som att han antagligen inte förstår norska så bra eller inte sett att det finns fler inlägg än de han omedelbart ser. Elsäkerhet är bra så en dubbelpostning om dubbelisolering är bara bra. Sen skickar han hjälpsamt med en länk till den där sladden på Clas ohlson som jag helst vill vira runt halsen på att hjälpsamma personer just nu. Dessutom gör han ett antagande om materialet i trälampan och tror att den i alla fall går att fixa lite lätt men den andra kanske är en svårare nöt att knäcka.

Den person som hittills har kommit med mest bra idéer och förmodligen skulle kunna fixa båda lamporna på ett elsäkert sätt bor i en annan nordisk huvudstad. Det är 41 mil dit fågelvägen och bilvägen är det drygt 52. Nu vet jag inte om han har körkort eller bil, jag har det inte. Det är en lustig tanke att försöka släpa två golvlampor på tåg eller på flyg som handbagage genom säkerhetskontrollen.

Två personer med närmare bostadsort har också anmält intresse för att hjälpa mig och ska under de kommande dygnen komma för att besiktiga lamporna på plats.