Snart är det dags för för två på våren återkommande företeelser. Klockomställning för sommartid och lampsläckning under Earth hour. Jag märker det genom att det plötsligt dyker upp meddelanden om det i flödet på facebook.

Meddelandena om de förra fenomenet är ganska negativ. Faktum är folk är så i luven på varandra att de som inte tycker att vi ska flytta klockan alls har delat upp sig i två grupper för de inte kan hålla sams. Vi som ger fan i vad som blir normaltid bara man slutar detta hattande är med i båda grupperna. Meddelande om det andra fenomenet är idel positiva. Oftast är det bara en delning av en fin reklambild.

Jag förstår uppdelning i negativ och positiv inställning till dessa fenomen. Hur illa jag än tycker om det första är jag ju tvingad att delta i det. Jag kan inte bara låta bli att ställa om klockan och sen surkräva att alla ska ta hänsyn till mig med min lokala tidsuppfattning. Det senare fenomenet kan jag jag ju bara skita i om jag inte tycker det är min grej. Vi som inte håller med eller tänker delta hoppar helt enkelt över.

Reklambilden för den senare företeelsen består i en husfasad fotograferad under den mörka delen av dygnet. Hur själva fasaden ser ut är svårt att se men man ser mer eller mindre upplysta fönster med olika enfärgade gardiner. Mitt över bilden står det SLÄCK! med stora vita bokstäver, under bilden står uppmaningen: Hemma hos dig – eller var du vill! efter att sett detta ett antal gånger i flödet blir jag riktigt irriterad på den fåniga reklamen och beklagar mig för maken. Han har inte sett den lika många gånger som jag och inte alls på samma sätt lagt märken till den fåniga devisen. däremot tar han det till sig med en gång.

Får jag? säger han och skiner upp. Får jag, var jag vill? Då vill jag släcka= stänga av strömmen i datorhallen hos diverse copyrightlobbyister. Å sen vill jag stänga av hos de där som kallar sig demokrater men som heter krist- eller sverige- före demokrater. När jag sen ska bidra med var jag vill släcka så kommer jag faktiskt inte på något lika bra men det kanske räcker så.