Förr hette det “Kunden har alltid rätt”. Det kanske var lite överdrivet och inte så genomtänkt. Nu verkar det som om kunden kommer i andra hand och de anställda och deras väl och ve går före kundens. Samtidigt blir vi mer och mer betraktade som kunder i situationer där vi förr var något annat.

Jag ser reklam av typen ta hand om din personal så tar personalen hand om kunden. Det är naturligtvis reklam riktad till företagsledare som ska köpa dyr personalutbildning. Jag vet inte vad syftet är att spamma ut det det allt och alla. Men jag undrar jag är personalen alltid viktigare än kunden? På en fri marknad röstar både kunder och anställda med fötterna. Är vi missnöjda går vi nån annanstans. I den mån det nu finns nån annanstans att gå.

Det är här det blir problem när vi anses som kunder i kollektivtrafiken, inom vården och i skolan. Från flera håll hörs nu upprörda röster om att föräldrar som är missnöjda med sina barns skola uppför sig missnöjda kunder. Det är inte så konstigt för det är precis vad de är. Missnöjda över att skolvalet inte fungerar som det var tänkt. Missnöjda över att skolan som lovade så fina saker i sina glättade broschyrer inte alls höll måttet. En kommun fick visst tillsägelse att den faktiskt måste ha en kommunal skola det dög inte att bara ha friskolor i kommunen.

När det gäller skola finns det oftast ett val dock även om det är mellan pest och kolera. När det gäller vård eller kollektivtrafik är valet oftast mindre. Jag kan antingen åka buss eller låta bli. Eventuellt kan jag cykla istället. När det gäller vården ha jag försökt att välja. Jag försökte få vård av en vårdgivare som inte alls var intresserad av att ge mig vård. De tyckte inte jag uppfyllde deras kriterier för att få vård. Nu har jag vänt mig till den andra vårdgivaren som ger samma typ av vård. Där lovade de att ta hand om mig snarast. I morgon har det gått fjorton dar sen jag sökte vård akut och jag har fortfarande inte ens fått en tid. Därför blir jag lite provocerad när min vän läkaren postar en facebookstatus om att personalen är viktigare än patienterna i vården. Jag vet dessutom att personen lider av samma sjukdom som jag så jag undrar hur lång tid läkaren tycker det är rimligt att vänta på att få vård själv. Fast är är väl personalvård och går före förstås. Jag undrar hur lång tid de behöver för att vårda sin personal innan de kan ta hand om patienterna igen?

Jag försöker överföra “Patienten går inte först. Personalen går först” till andra yrkesgrupper. Eleverna går inte först lärarna går först. Ja, jo det kan väl var bra om de ska på utflykt. Resenärerna går inte först bussförarna går först. Tja, jo utan bussförare går vi väl allihop. Frågan är vad det löser att posta floskler på nätet mer än att dina vänner blir arga.