Ett djupt andetag och så på det igen. Med hjälp av makens inte lika hjälpsamma dator utan hjälpsamt operativsystem och sökmotor som kommer ihåg vad man sökte på förra gången och serverar samma felaktiga eller tveksamma länkar igen så hittar vi, på andra försöket, rätt sida med information. Det är inte så mycket det står men det nödvändigaste. Att det är kontakt per telefon som gäller och så telefonnummer.

Jag förbereder mitt telefonsamtal noga. Jag skriver upp numret på ett papper. På ett annat papper skriver jag upp mina uppgifter som de kanske vill ha. Det är lite pinsamt att staka sig på sitt postnummer till exempel. Sen ytterligare ett djup andetag och så ringer jag och kommer till: Det finns ingen abonnent på det här numret, Det är ett par sekunder av vafan men jag har ju kollat noga tre gånger innan jag inser att jag skrivit av fel och därmed slagit fel. Alla myndighetsnummer börjar på 0771. Det är jättedumt. Jag har skrivit 0711. Man ska inte ha 1 och 7 bredvid varandra i myndighetsnummer. Likaså är det bra att undvika 8 och 3 bredvid varandra. Även 5 och 6 kan ställa till besvär.

På andra försöket kommer jag alltså fram. Eller fram och och fram jag lyckas koppla upp mot deras svarsmaskin. Först en hälsningsfras som gör att man tror att man kommit fram och faktiskt fått prata med en riktig människa. Sen kommer den ack så vanliga för tjänst si tryck 1. Jag blir lite paff av att detta inte följa av för tjänst så tryck 2. Här nånstans innan eller efter tryck 1-meddelandet får jag även en käck reklam om att Du vet väl att du kan utföra dina ärende hos oss på nätet. Nä det kan jag inte alls det tänker jag.

Efter tryck 1, som ja alltså låter bli att göra, så kommer denna utlovade talsvarsmaskin. Jag försöker klar och tydligt, lagom hög och lagom långsamt säga det magiska ordet som ska vara ett sesam öppna dig till att få tala med en person som är närvarande i realtid i andra änden. På något magiskt sätt lyckas jag säga order och talsvarsmaskinen upprepar det och frågar: Är det rätt uppfattat. Här får jag använda all min samlade styrka till att inte brista i gapskratt. Jag har nämligen hört Kalle Sändares arvtagare som försöker beställa tågbiljetter via SJ i talsvarets barndom. Han som ska åka från min mamma till min pappa vid lunch.

Eftersom mitt mål med samtalet är att få ett intyg och inte att göra humorskiva så svarar jag högt och tydligt JA. Sen ombeds jag lämna mitt personnummer för att de snabbare och bättre ska kunna hjälpa mig. Därefter blir mitt samtal äntligen placerat i kö. Jag får vet att jag har plats 7. Därefter återkommer rösten som säger du har plats x i kön med ojämna mellanrum. Plats 6 och senare 2 har jag ett par gånger. Jag har märkligt nog aldrig plats 4 i kön.

Till slut får jag i alla fall prata med en person och framför mitt ärende. Det första hon frågar efter är mitt personnummer. Det som jag redan uppgett för talsvaret för att de ska kunna hjälpa mig snabbare. Det här är oftast samma när man ringer myndigheter eller vården, man ombes att uppge personnummer för att de ska gå snabbare eller för att de ska kunna hjälpa en på rätt sätt. Det första personen som man får tala med frågar en om är ens personnummer. Det borde de rimligtvis redan ha fått om deras maskiner funkar som det är tänkt. Men som sagt inget humorprogram eller uppfostran av myndigheter idag utan rätt svar och artigt för att få den eftertraktade papperslappen.

Hon säger ok häng kvar ett tag och jag blir ihopkopplad med en maskin som säger: Tack för att du väntar, och jag tänker har jag nåt val? Jo, jag kan ju lägga på luren men då kommer jag nog inte få något papper. I den bästa av världar skulle myndigheten naturligtvis ha koll på att mitt intyg går ut den sista april och i god tid skicka ett nytt. Det tror jag inte kommer att hända därför sitter jag snällt i detta tacksamma vänthål till damen behagar återkomma. Hon talar om att allt är sin ordning och att hon ska se till att det skickas ett nytt intyg till mig inom några dar.