Så kommer då intyget nerdimpande i min brevlåda. Ungefär en vecka efter telefonsamtalet med myndigheten. Hade hon sagt ungefär en vecka istället för ett par dar hade hon besparat mig en helg i ångest.
Mitt antagande om billig postbefordran bekräftas av det stora B som finns på kuvertet. Naturligtvis har kuvertet även en liten reklamslogan om att man kan slippa onödig post på samma sätt som talsvaret hade en reklamslogan om att man kunde låta bli att ringa.
Jag förstår att det vill tala om att de har gått in i IT-åldern och att de vill undvika skicka saker på döda träd i nu när det är så fint och inne att tänka på miljön. Problemet är bara att det enda sättet att få ett intyg som jag kan ha med mig på nätlösa ställen är att ha det på döda träd. Riktigt varför jag inte kan beställa det över nätet utan måste ringa och prata med denna talsvarsmaskin har jag inte begripit. Frågelådan på hemsidan ger svar till någon som undrat att man i nuläget inte har några planer att genomföra detta. Vi får se hur läget är när det är dax för mig att be om ett nytt intyg om tre år.