När vi ändå är inne på det här med bloggande och dyslexi. Jag vet att kort e och kort ä låter likadant i tal och man kan omöjligen höra stavningen. Min lärare i finska var väldigt inne på att man skulle höra stavningen när man sa ordet. Jag är ganska oförmögen att göra det även för språkljud som borde vara lättare att höra. Som Stockholmare som ständigt får höra att man snackar på e är det också lätt att överkompensera i text. Det är nog ä fast jag säger det med e. Så visst jag förstår att man gör fel på e och ä. Problemet är bara att det får en del lustiga konsekvenser när personer tar fel på e och ä eller på o och å. Det är ganska vanliga småord som i bästa fall blir obegripliga så man får fundera på vad det är personen försökt skriva, senast exemplet var åckso. Kanske dax för stavningsreformen där vi går över till att stava också som oxo eller oxå.
Jag skriver, i bästa fall blir det obegripligt, oftast byter dessa små ord betydelse när e och bytas med ä och tvärtom. Praktexemplet är enda-ända. Verka och värka får också lustiga effekter när de sammanblandas. Det är texter om att huvudverken snart är borta för tabletter värkar nog snart. Man får hoppas att det är det onda som gör att huvudet inte riktigt hänger med i stavningen. Heller och häller är inte riktigt samma sak. Sen har vi det härliga sett och sätt som har en kompis till i ordet set. Läser i stickgruppen att nu är settet överlämnat.
Eftersom det som sagt inte går att höra skillnad så är det bara att lära sig alla utan till. Först tror jag inte att de är så många men listan verkar växa oroväckande. Här är några exempel på e-ä, min favorit hittills är knekt-knäckt.
en-än
enda-ända
heller-häller
knekt-knäckt
sett-sätt-set
verkar-värkar
vecka-väcka
Den enda exemplet o-å jag kommer på såhär i slutänden av året är gott-gått. Så hoppas året som gått varit gott och gott nytt år på er.