Två gånger det senaste dygnet släcker jag en lampa när jag går ut ur ett rum, väl medveten om att det inom fem minuter kommer en person som ska begagna rummet och därför kommer att tända igen. Tvättstugan har visserligen fönster mot omvärlden och om man är hökögd skull man kunna bedriva byk i skumrasket men den offentliga toaletten är fönsterlös och efterkommande gäst kommer med all säkerhet att tända igen. Även med den vetskapen så sätter ryggmärgsreflexen in och jag kan inte lämna rummet utan att släcka efter mig. Jag tro det var något vi lärde oss i samband med oljekrisen runt 1973.

Mellan min lampknappsreflektioner försökte jag lite halvhjärtat förklara för två äldre damer varför hen var ett bra och praktiskt ord. Jag vet inte hur vi kom in på det men det var en av damerna som tog upp ordet och avfärdadet det som löjligt trams samtidigt som hon ställde frågan varför man ska användet det. Eftersom jag använder ordet hen och tycker det är ett praktiskt ord så sa jag just det. Jag försökte förklara det utan att ta upp argument som innefattade ickbinära personer och begrepp som könsidentitet för det insåg jag att de inte skulle begripa och det är inte heller huvudanvänding av ordet i mitt dagliga tal. Jag använder det om personer jag inte vet könet på eller där det inte spelar någon roll. Ibland använder jag det för att undvika att peka ut en viss person när jag berättar om saker som har hänt. Det blev en halvhjärtad förklaring för jag visste att den skulle falla på hälleberget innan jag började men jag kunde inte heller hålla tyst som jag brukar göra ibland när de tar upp och angriper grupper jag anser mig tillhöra. Jag tänkte att de är droppen som urholkar stenen, om de gång på gång får förklartat för sig att hen är ett praktiskt ord så kommer de att använda det.

För det är ju så att vi medvetet eller omedvetet ändrar vårt beteende och språk efter trender och önskvärdheter i samhället. Plötsligt ska man inte använda ett ord utan ett annat. Lokalvårdaren i rubriken är ett exempel. Plötsligt var det fult att säga städare det skulle heta lokalvårdare. Senare tillkom ordet hygientekniker. Jag brukar försöka komma ihåg mig och säga lokalvårdare men ibland slinker det nog ur mig ett städerska i alla fall.