Med maken som moraliskt stöd tar jag itu med att ringa all de de där samtalen som visserligen är viktiga men inte så bråttom så de har blivit uppskjutna tills det är oundvikligt och väldigt bråttom.
Alla ställen har en väl tilltagen telefontid och en automatisk telefonsvarare som svarar. En telefonsvare har dessutom solsting eller nåt. Jag trycker mig igenom ett antal siffor för att få prata med någon eller för att lämna mitt telefonnummer så att någon kan ringa upp mig. Sista stället visar sig ha slut på telefontid när jag ringer. Den tiden som stod under telefonnummer för tidbokning var inte telefontidens öppettider utan ställets öppet tider, det vill säga när man kan komma på besök när man beställt tid på telefon. Telefontidern var inte lika generösa, vilket också stod på hemsidan fast längst ner när jag kollar noga. Det hade varit bra ha uppgifterna i sidhuvudet och inte i sidfoten men det fanns ju på telefonsvaren också.
Fördelen med att ringa i semestertider är att man återuppringd inom en kvart. Nackdelen är att den som ringer upp inte är behörig att göra det man vill ha hjälp med. De som hade telefonsvararen med solsting hade på något sätt upptäckt appartens uppförande och lyckades lista ut att jag ringt och ringde därför upp mig. Det är den bästa service jag någonsin fått av dem.