Det är någon slags cykelhjälmens vecka den här veckan. vi uppmanas i första svängen att dela med oss av klämkäcka argument vi använder oss av för att få andra att använda cykelhjälm. Jag har inga hurtfriska råd att ge.
Efter en cykelolycka i barndomen som resulterade i en rejäl hjärnskakning så började jag använda hjälm när de kom. Mest för att mina barn skulle använda hjälm när de cyklade på samma ställe där jag ramlade som barn. Mina föräldrar var mest rädda för att någon vårdlös bilförare skulle köra på oss i den skymda kurvan.
Nästa uppmaning som kommer är att vi ska byta profilbild på sociala medier till en där vi bär cykelhjälm. Jag börjar gräva i fotoalbumet för att hitta en bra bild. Jag har nyligen tagit en bild på mina båda cykelhjälmar, den hittar jag, men då ligger de på ett bord. Alla bilder där jag har hjälmen på mig innehåller liksom också hela cykeln och lite natur och hjälmen är bara en rosa prick. Vore den inte så distinkt rosa skulle den nog inte ens synas.
Under tiden jag letar så växer tråden. Bland annat innehåller den en lång pekpinnetext om hur “vi” bör bära vår hjälm. Den är så erbarmligt dåligt skriven så jag vet inte om hen avråder från eller uppmanar folk att bära hjälmen på det sätt jag gör. Min hjälm sitter som den sitter för jag har det hattmått jag har och för att jag ska kunna klara av hakbandet. Förhoppningsvis sitter den på tillräckligt bra vid en olycka. Tittar man på personens profilbild och på bilder av proffscyklister så sitter min hjälm mer som proffsen än som hens men för att inte reta denna cykelhjälmsivrare så låter jag bli att byta profilbild.
Sen kan jag tycka att det är ett alldeles för stort fokus på cykelhjälm eller inte. Visst jag använder hjälm men när ramlade med cykeln sist så var det armbågen som gick sönder och där har jag ingen hjälm. Ska jag börja cykla i armbågsskydd också? Jag tycker där bättre att de tar bort rullgruset när det börjar bli barmark eller i den bästa av världar låter bli att hälla ut det alls.